Vad är en vitamin?
Vitaminer är ämnen som finns i små mängder som naturliga komponenter i vår föda, som i små mängder är nödvändiga för normal ämnesomsättning och som kroppen själv inte kan tillverka i tillräcklig mängd.
De reglerar vår ämnesomsättning via olika enzymsystem.
Vitaminerna är organiska ämnen men skiljer sig i sin uppbyggnad från fetter, kolhydrater och proteiner (äggviteämnen). Brist på ett vitamin ger vanligen bristsymtom av karakteristisk typ.
Det finns många undantag till påståendet att kroppen inte kan tillverka vitaminet.
De flesta djur kan t ex tillverka C-vitamin och är därför hos dessa inte ett vitamin.
Endast människa och marsvin saknar förmåga att själv bilda C-vitamin.
Ett annat exempel är D-vitamin. Människor och djur som utsätter sig för viss mängd av solljus kan själva tillverka aktivt D-vitamin från ett förstadium i huden.
Alla djur kan själva bilda niacin, ibland kallat vitamin B3, från aminosyran tryptofan. Endast katter och fiskar har så liten förmåga till egen bildning att vitaminet kan kallas vitamin.
De reglerar vår ämnesomsättning via olika enzymsystem.
Vitaminerna är organiska ämnen men skiljer sig i sin uppbyggnad från fetter, kolhydrater och proteiner (äggviteämnen). Brist på ett vitamin ger vanligen bristsymtom av karakteristisk typ.
Det finns många undantag till påståendet att kroppen inte kan tillverka vitaminet.
De flesta djur kan t ex tillverka C-vitamin och är därför hos dessa inte ett vitamin.
Endast människa och marsvin saknar förmåga att själv bilda C-vitamin.
Ett annat exempel är D-vitamin. Människor och djur som utsätter sig för viss mängd av solljus kan själva tillverka aktivt D-vitamin från ett förstadium i huden.
Alla djur kan själva bilda niacin, ibland kallat vitamin B3, från aminosyran tryptofan. Endast katter och fiskar har så liten förmåga till egen bildning att vitaminet kan kallas vitamin.
Tretton vitaminer helt accepterade
Ett stort antal ämnen har kallats vitaminer.
Endast 13 av dessa är allmänt accepterade som vitaminer. Dessa är Vitamin A, D, E, K, B1, B2, niacin (B3), B6, folsyra, biotin, pantotensyra, vitamin B12 och vitamin C.
Några andra som vi också kort kommer att ta upp är inositol, karnitin, bioflavonoider, pangamsyra, lactril och lycopen.
Endast 13 av dessa är allmänt accepterade som vitaminer. Dessa är Vitamin A, D, E, K, B1, B2, niacin (B3), B6, folsyra, biotin, pantotensyra, vitamin B12 och vitamin C.
Några andra som vi också kort kommer att ta upp är inositol, karnitin, bioflavonoider, pangamsyra, lactril och lycopen.
Fettlösliga och vattenlösliga vitaminer
De så kallade fettlösliga vitaminerna, vitamin A, D, E och K, fördelar sig i cellernas fettområden och kan lagras i kroppen.
De behöver därför inte tillföras varje dag men kan å andra sidan lagras i så stor mängd att biverkningar uppkommer.
De så kallade vattenlösliga vitaminerna, framför allt B- och C-vitaminer, fördelar sig i kroppens vattenområden. De lagras inte utan måste därför helst tillföras varje dag.
De behöver därför inte tillföras varje dag men kan å andra sidan lagras i så stor mängd att biverkningar uppkommer.
De så kallade vattenlösliga vitaminerna, framför allt B- och C-vitaminer, fördelar sig i kroppens vattenområden. De lagras inte utan måste därför helst tillföras varje dag.
Naturliga och syntetiska vitaminer
Ibland nämns i litteraturen att naturliga vitaminer skulle vara att föredra före syntetiska.
I regel är de syntetiska vitaminerna, även kallade konstgjorda vitaminer, kopior av de naturliga och fungerar precis på samma sätt.
Ett vitamin som man inte kunnat kopiera är E-vitamin. Naturligt E-vitamin har en något högre biologisk aktivitet än det syntetiska.
De syntetiska vitaminerna kan ha flera fördelar. De kan ibland vara renare och är också lättare att göra högkoncentrerade, vilket gör att tabletterna kan göras mindre och mer lättsvalda.
I regel är de syntetiska vitaminerna, även kallade konstgjorda vitaminer, kopior av de naturliga och fungerar precis på samma sätt.
Ett vitamin som man inte kunnat kopiera är E-vitamin. Naturligt E-vitamin har en något högre biologisk aktivitet än det syntetiska.
De syntetiska vitaminerna kan ha flera fördelar. De kan ibland vara renare och är också lättare att göra högkoncentrerade, vilket gör att tabletterna kan göras mindre och mer lättsvalda.
Dagligt behov
För alla vitaminer och mineraler finns både internationellt och för Sverige rekommenderade dagliga behov.
Vilka dessa behov är kommer vi att ta upp för de enskilda ämnena.
På grund av förbättrade kunskaper justeras de rekommenderade värdena då och då.
Vilka dessa behov är kommer vi att ta upp för de enskilda ämnena.
På grund av förbättrade kunskaper justeras de rekommenderade värdena då och då.
Behövs kosttillskott av vitaminer?
Jag anser att grundregeln alltid skall vara att man skall få i sig nödvändiga vitaminer och mineraler genom att äta en allsidigt sammansatt kost.
Våran ämnesomsättningsapparat är injusterad efter hur vi levde för 10-tusentals år sedan. Idag lever vi på ett helt annat sätt.
Vi äter sämre, många av oss röker, vi stressar och vi rör på oss alldeles för lite.
I första hand skall vi självfallet ändra på detta.
Det finns dock ett flertal exempel på situationer där vi av någon anledning inte får i oss tillräckligt med vitaminer och mineraler.
Här kan tillförsel av ett eller flera kosttillskott vara önskvärd.
Det kan exempelvis gälla snabbt växande barn och ungdomar, gravida kvinnor, hårt tränande människor, personer med tarmsjukdomar med nedsatt upptag och veganer.
Många människor äter ensidig kost. Vissa gillar inte olika frukter och grönsaker. Gamla människor har ofta nedsatt aptit och får ofta inte i sig tillräckligt med näringsämnen.
Våra grundlivsmedel innehåller från början oftast rikligt med vitaminer och mineraler. Genom raffinering har man dock ofta plockat bort många viktiga ämnen.
Vid bearbetning till vitt mjöl tar man exempelvis bort 22 naturliga näringsämnen och berikar med endast tre B-vitaminer, vitamin D, kalcium och järnsalter.
Felaktig tillagning av mat och upprepad uppvärmning av maten kan också förstöra nyttiga vitaminer.
Dålig tuggning av maten kan också bidra till att nyttiga ämnen inte tas upp i mage och tarm.
Våran ämnesomsättningsapparat är injusterad efter hur vi levde för 10-tusentals år sedan. Idag lever vi på ett helt annat sätt.
Vi äter sämre, många av oss röker, vi stressar och vi rör på oss alldeles för lite.
I första hand skall vi självfallet ändra på detta.
Det finns dock ett flertal exempel på situationer där vi av någon anledning inte får i oss tillräckligt med vitaminer och mineraler.
Här kan tillförsel av ett eller flera kosttillskott vara önskvärd.
Det kan exempelvis gälla snabbt växande barn och ungdomar, gravida kvinnor, hårt tränande människor, personer med tarmsjukdomar med nedsatt upptag och veganer.
Många människor äter ensidig kost. Vissa gillar inte olika frukter och grönsaker. Gamla människor har ofta nedsatt aptit och får ofta inte i sig tillräckligt med näringsämnen.
Våra grundlivsmedel innehåller från början oftast rikligt med vitaminer och mineraler. Genom raffinering har man dock ofta plockat bort många viktiga ämnen.
Vid bearbetning till vitt mjöl tar man exempelvis bort 22 naturliga näringsämnen och berikar med endast tre B-vitaminer, vitamin D, kalcium och järnsalter.
Felaktig tillagning av mat och upprepad uppvärmning av maten kan också förstöra nyttiga vitaminer.
Dålig tuggning av maten kan också bidra till att nyttiga ämnen inte tas upp i mage och tarm.
Biverkningar:
Biverkningar ses framför allt vid för stort intag av vitamin A, D och viss mån K. Enstaka undantag finns för övriga vitaminer. För de flesta vattenlösliga vitaminer finns dock i regel inga kända biverkningar.
Att läsa:
Apoteket. Apotekets råd om vitaminer och mineraler. 1999.
Combs GE. The Vitamins. 2:a upplagan. Academic Press 1998.
Flytlie KT. Vitaminrevolutionen. Bygg upp ditt immunförsvar. W&W 1999.
Mindell E. Vitaminbibeln. En uppslagsbok om vitaminer, mineraler och medicinalväxter. Aldebaran. 2:a upplagan 1992
Olle Haglund
